när livet känns taggigt.
Utrustning: Canon EOS 1000D + 60mm 1:2.8 USM
Alla har vi nog haft perioder när vi bara vill gräva ner oss och låta stormen dra över så allt kan gå tillbaka till normalt. Men varför är vi så rädda för det "onormala"?
Visst, det känns kanske taggigt just då men allt händer ändå av en orsak, kanske man tycker att det kom på fel tidpunkt eller med fel person. Man måste bara se framåt, hålla hakan högt och lura din kropp med ett leende.
Men det är det förflutna som har tagit oss till dit vi är idag, så varför försöka glömma det? Ja, det finns saker som hänt mig också som får mig att tänka 'varför? varför blev det så? jag vill bara glömma det..' men det gör en faktiskt bara starkare, helt plötsligt vet man hur man ska göra när något liknande händer. Har du gjort slut med din kille/tjej?
"Cry a river, build a bridge and get over it.' för det som inte dödar dig, härdar dig.
Kände för att publicera ett tanke-inlägg, kommer kanske upp fler sådana här när jag låter tankarna ta mig till andra platser..
Alla har vi nog haft perioder när vi bara vill gräva ner oss och låta stormen dra över så allt kan gå tillbaka till normalt. Men varför är vi så rädda för det "onormala"?
Visst, det känns kanske taggigt just då men allt händer ändå av en orsak, kanske man tycker att det kom på fel tidpunkt eller med fel person. Man måste bara se framåt, hålla hakan högt och lura din kropp med ett leende.
Men det är det förflutna som har tagit oss till dit vi är idag, så varför försöka glömma det? Ja, det finns saker som hänt mig också som får mig att tänka 'varför? varför blev det så? jag vill bara glömma det..' men det gör en faktiskt bara starkare, helt plötsligt vet man hur man ska göra när något liknande händer. Har du gjort slut med din kille/tjej?
"Cry a river, build a bridge and get over it.' för det som inte dödar dig, härdar dig.
Kände för att publicera ett tanke-inlägg, kommer kanske upp fler sådana här när jag låter tankarna ta mig till andra platser..
Trackback