Häng med i vår utveckling!

don't you ever...

Utrustning: Canon EOS 1000D + 50mm f/1.8
 
.. påstå att ta en gruppbild på dessa två är lätt!
Man ska vara glad om man får en bra bild på dem två tillsammans....

 
förresten så har jag blivit med nytt objektiv, ett 50mm f/1.8. så nu ska jag bara lära mig det lite mer sen tror jag att jag blir supernöjd, har bara hört positivt om det! :)


ett riktigt smashigt inlägg.

 

Anledningen till att jag känner att jag vill visa denna video istället för ett vanligt inlägg med någon ny bild och lite allmänt, är att jag är så fruktansvärt trött på alla fördomar som folk har mot oss som håller på med hästar. Nej, jag vill själv inte vara den som är den och själv ska döma folk nu, men det är nästintill bara killar som pikar oss. Något jag också blir så förvånad över är de hästmänniskor som låter dem andra pika dem, varför backa och säga förlåt för att man faktiskt har en passion här i livet?
För till skillnad från de killar som pikar oss, så har vi i alla fall en passion som driver oss. Eller ska vi göra som dem och rusa till butiken för att köpa det nya Fifa13 och sedan totalt isolera oss från omvärlden?

 

De påstår att ”vi bara sitter där”, på hästryggen och låter hästarna göra jobbet, de påstår att alla priser som man vinner ska tilldelas hästarna istället. Men snälla, när ska ni växa upp egentligen? Tror ni att det är hästarna som bestämmer sig för att vara duktiga och hoppa hela banan, tror ni att de har fått banan på papper så de kan lära sig den och sedan gå in och vinna skiten? Om ni då tycker det är så jäkla lätt så sätt er på en häst och gå in och hoppa en 1,50-bana, tror inte ens ni hade klarat av att hoppa ett hinder på 50 cm. Ni tycker att det ser ut som att ryttaren inte gör någonting, but that’s the point!
Vi ska inte sitta och rycka i tyglarna för att den ska svänga till höger, vi ska inte sitta och sparka den i sidorna för att den ska ta ett steg framåt.

 

Det finns inte en häst och en människa på dess rygg för så fort man sätter sig på hästryggen så blir man ett team, man blir ett ekipage. Jag tror inte att ”icke-hästmänniskor” förstår vilket band det behövs mellan hästen och ryttaren för att de ska ta sig över ett 1,50-hinder, än mindre en hel bana.
Hade ni klarat av att få hästen göra en piruett i galopp i dressyren? Hade ni klarat av att hoppa en hel bana med fasta terränghinder som inte viker sig? Slår hästen i terränghindret tillräckligt ordentligt med frambenen kommer den gå omkull, och du följer med ner bara någon hundradelssekund efter hästen.

 

Hästsporten ÄR riskfull, vi satsar våra liv för några djur. Men samtidigt kanske det är en del av förtjusningen med hästarna? Vi ger hela vårt liv åt hästarna, men vi får också tillbaka av dem. Har du vunnit en hästs tillit kan ni faktiskt nästan bokstavligt talat gå genom eld och vatten.


Med denna text påstår jag heller inte att alla killar/”icke-hästmänniskor” ska flyga upp på närmsta häst för att lära sig att rida, men jag vill bara att ni ska kunna visa oss lite mer respekt. Kan ni inte bara respektera att alla har någon passion de brinner för?  Ni hade nog inte tyckt att det varit så kul om vi hade pikat er för ni kanske gillar att spela Fifa13 eller att spela innebandy. Om nu ridning inte hade varit en sport eller att hästarna gör allt, hur kan det då komma sig att vi ryttare kan sitta där på hästryggen, genomsvettiga efter ett pass? Så snälla, visa respekt!



på väg ut i storm.

Utrustning: Canon EOS 1000D + EF 75-300mm 1:4-5.6 III

Nu är jag påväg ut i stormen för att klicka några fotografier. Har några idéer men får se om vädret vill tillåta, börjar dra in några mörka moln här nu..

På fredag drar jag in till Expert på Nova Lund direkt när vi slutat då de ska gå i konkurs och har nu stooor utförsäljning till helgen, kanske kommer hem med en kamera eller ett objektiv hiho, vi får la se.....

Tänkte även dra igång en frågestund ev. imorgon, håll utkik!


när livet känns taggigt.

Utrustning: Canon EOS 1000D + 60mm 1:2.8 USM

Alla har vi nog haft perioder när vi bara vill gräva ner oss och låta stormen dra över så allt kan gå tillbaka till normalt. Men varför är vi så rädda för det "onormala"?
Visst, det känns kanske taggigt just då men allt händer ändå av en orsak, kanske man tycker att det kom på fel tidpunkt eller med fel person. Man måste bara se framåt, hålla hakan högt och lura din kropp med ett leende.
Men det är det förflutna som har tagit oss till dit vi är idag, så varför försöka glömma det? Ja, det finns saker som hänt mig också som får mig att tänka 'varför? varför blev det så? jag vill bara glömma det..' men det gör en faktiskt bara starkare, helt plötsligt vet man hur man ska göra när något liknande händer. Har du gjort slut med din kille/tjej? 
"Cry a river, build a bridge and get over it.' för det som inte dödar dig, härdar dig.

Kände för att publicera ett tanke-inlägg, kommer kanske upp fler sådana här när jag låter tankarna ta mig till andra platser..


fullt upp.

Utrustning: Canon EOS 1000D + 60mm 1:2.8 USM
En bild jag tog i sensommaren som jag inte hunnit publicera än.

Skolan har börjat, jag har blivit 17 år, jag har äntligen blivit iphone-ägare och det känns så jälva bra med allt!
Började andra året nu på JENSEN Gymnasium i Lund och känner redan att året kommer bli jobbigt. I fredags hade vi t.ex. 2 lektioner och 2 prov..

Eftersom det kommer bli tidsinställda nu i en vecka så kommer det inte stå så mycket text eftersom jag oftast inte vet vad jag ska skriva, ev. kommer det upp en frågestund snart där ni kan fråga om allting!

vad vill NI läsa om? 
foto / redigering / mer vardag / outfits osv?


fått nog av mig själv.

nu har jag fått nog av mig själv och min inaktivitet.
sitter just nu i skolan men när jag kommer hem så kommer jag fixa tidsinställda inlägg med massa nya bilder som ni inte sett än, så nu kommer här vara uppdatering hela veckan!