Häng med i vår utveckling!

i can bare a thousand tons.

 
 
"in the end we only regret the chances we didn't take."
 
 

om man bortser från alla tävlingar jag är ute på och fotograferar, så har jag nästan ingen inspiration kvar. knappt någon motivation heller. halva året har gått och jag känner ångest när jag kollar bland mina bildmappar. ja, ångest. jag har knappt några natur-bilder alls, betydligt färre än t.ex. 2012, och det är inte många som jag är nöjd med. jag vill ut, jag vill fotogragera naturen. jag vill, jag vill, jag vill. men när jag kommer ut tar det stopp. tvärstopp. att sedan se på andra bloggar så fina deras bilder blir är bara mer retfullt. jag vet man inte ska jämföra sig med andra men det blir så ändå.
det är otroligt jobbigt att känna såhär om något som jag håller så kärt.